Här hittar du några intressanta böcker och historiska skrifter där du kan få veta mer om Sandviken och vår historia.
Lokala E-böcker
Om medmänsklighet och samhällsbyggande i Sandviken
under den svenska industrialismens tillkomst
Redaktör Gillis Andersson, 2007
Boken "Brobyggaren Sigrid"
Gillis Andersson tecknar en samlad bild av järnhanteringens 2000-åriga historia i Gästrikland. Brukspatronen och karolinen Hans Hierta, hans efterföljare G. F. Göransson och Sandvikens tillkomst samt Sandvik AB:s utveckling ägnas särskilt intresse i de sista kapitlen av boken.
Boken "Gästrikland och Järnet"
Sandviken under den äldsta tiden
Gefle-Dala Järnväg började byggas i Gävle 1855 och kom till Jädrans station strax väster om Sandviken 1856, öppnade till Kungsgården 1857, Storvik och Hofors 1858 och slutligen 1859 i ett av Sveriges första järnvägsbyggen med slutstation Falun.
Förslag om järnvägens anläggande (pdf, 8.2 MB)
I samband med bessemermetodens 25-årsjubileum 1858-1883 lät Sandvikens Jernverks AB framställa en minnesskrift vilken även illustrerades med några ljustryck av J. Jaeger, Stockholm.
Minnesblad 1883 (pdf, 5.1 MB)
Först publicerades Sigrid Göransson sin historia om Sandviken från den äldsta tiden 1862-1868 i Sandvikens tidning mars-juli 1912 och sedan trycktes ett häfte som såldes till förmån för Föreningen Hemarbete.
Sandvikens historia 1862-1868 (pdf, 6.9 MB)
Högbo stål- och Jernverks AB och dess första styrelseberättelse 1862-1863, tryckt i Stockholm inför 50-årsjubileet av Bessemermetodens genombrott 1858. Berättelsen avsser främst Sandvikens bruk som anlades vid västra stranden av Sandviken av Storsjön.
Styrelseberättelse (pdf, 1.3 MB)
Om Sandviken 1865 med text tidigare införd i tidningen Aftonbladet under augusti månad 1864. Ur Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 6:e bandet. Stockholm 1865
Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon (pdf, 3.4 MB)
Denna populära resehandbok kom ut i sin första upplaga 1866 och artikeln här handlar om Gefle-Dala järnvägen som anlades 1855-1859 med Gävle som startpunkt och slutstation Falun. Omtalas gör i synnerhet Sandvikens station, men även Kungsgårds station och Storvik station som då var beläget i korsningen med landsvägen mellan Hedemora och Gävle.
Om Gefle-Dala Järnväg, ur Illustrerad handbok för resande (pdf, 1.6 MB)
Liksom i artikeln om Storvik i Gefle-Dala järnväg antas Storviks station i artikeln om Norra Stambanan få stor betydelse. Vid Norra Stambanans ankomst till Gefle-Dala järnväg 1875 hade man bestämt sig för att anlägga Storviks station på byn Lillviks mark och där är den belägen än idag.
Om Storviks station, ur Illustrerad handbok för resande (pdf, 958.4 kB)
Svenska industriens män utgavs 1875 och i denna finns en bl.a. litografi på Göran Fredrik Göransson och till denna finns en beskrivande text.
Svenska industriens män (pdf, 1.3 MB)
Tidningen gavs ut år 1883 då var det 25-årsjubileum för Bessemermetodens genomförande. Inkommen till "Stadens arkiv" (blyertsnotering högst upp på första sidan)
Ny Illustrerad tidning (pdf, 7.6 MB)
Minnesord över konsul Göran Fredrik Göransson (1819-1900)
Ny illustrerad tidning 1900 (pdf, 2.4 MB)
Några anteckningar ur minnet av Sigrid Göransson, 1948
Sandviken på 1870-1880 talen (pdf, 4.8 MB)
-Minnesanteckningar, sid 2
-Min far (En brukspatron), sid 16
-Sjukvården i Sandviken genom tiderna, sid 19
-Minnen från fattigvårdsarbetet i Sandviken under tiden 1909-1936, sid 23
-Valborgsmässoafton 1949, sid 29
Minnesanteckningar 1949 (pdf, 8.1 MB)
Minnesskrift från minnesfesten den 20:e januari 1919, hundraårsdagen efter Göran Fredrik Göranssons Födelse
Skrift tryckt i 100 exemplar
Minnesskrift - Göran Fredrik Göransson (pdf, 1.2 MB)
Bruksdisponenten Karl Fredrik Göransson (1879-1960) var sonson till järnverkets grundare konsul Göran Fredrik Göransson. Här är minnen av honom förmedlade av Carl Björk och publicerade i årsskriften "Från Gästrikland" 1961 med en efterskrift av Folke Hedblom. Bilderna som illustrerar artikeln hämtades ur familjen Göranssons släktarkiv och Sandvikens stads bildarkiv.
Minnen berättade av Karl Fredrik Göransson (pdf, 13.8 MB)
Samhällsbyggande och turism
Det står att läsa om "förderfliga oarter" bland Sandvikens bruksungar i detta cirkulär som Högbo församling lät trycka 1903.
Kyrkan hade genom skolrådet i församlingen ansvar för skolan 1863-1931 och den kommunala folkskolestyrelsen tillkom 1932.
Cirkulär 1903 (pdf, 869.4 kB)
Ordningsstadga på för yrkesmässigt utövande av slakt eller korvfabrikation samt för kötthandel inom Högbo socken antagen av Högbo kommununalstämma den 27 mars 1906. Genom Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län resolutionen den 27 juni 1906 fastställdes denna ordningsstaga. Kungl. Maj:ts Befallningshavande i Gävleborgs län det är den gamla benämningen på landshövdningen.
Ordningsstadga för slakt m.m. 1906 (pdf, 732 kB)
Sandvikens badinrättning invigdes 1897, uppfördes av järnverket och här skildras verksamheten i en liten folder 1908, tryckt vid "Bröderna Rosenlöf, Kungsgård."
Läkaren F.M. Melin skriver "Omsorgen om hälsans bevarande krärfver ovilkorligen af oss ett bad en gång hvarje vecka."
Badinrättningen som låg vid det gamla torget i Sandviken var det andra varmbadhuset i Sverige.
Sandvikens badinrättning (pdf, 539.6 kB)
-Det kommunala livet i Högbo
-Sandviken, sett med en medicinmans ögon
-Musiklivet i Sandviken
-Egnahemsrörelsen i Sandviken
Gefle-Postens jultidning, artiklar om Högbo och Sandviken (pdf, 4.9 MB)
Murgårdsskolan invigdes den 26 september 1915 och det var den första skolan inom bruksområdet som inte utfördes av järnverket. Skolrådet i Högbo församling stod som uppdragsgivare och skolrådet var ett organ inom svenska kyrkan. Arkitekt Georg A. Nilsson anlitades för att rita Murgårdsskolan och totala kostnaden var 293.300 kronor.
Murgårdsskolan, 1915 (pdf, 163.9 kB)
Kort översikt av kommunalförvaltningen i Högbo och förteckning över ledamöter i kommunala nämnder och styrelser, kyrko- och skolråd.
Med annonser från Sandviken.
Kommunal handbok, 1920 (pdf, 5.1 MB)
Utredning och yttrande i ärende angående ifrågasatt stadsform under landsrätt för vissa delar av, eventuellt hela Högbo socken samt angränsande delar av Ovansjö socken i Gävleborgs län eller annan lämplig samhällsbildning därstädes av Ernst Ahlinder 1924.
Utredning om Sandvikens samhällsbildning (pdf, 1.7 MB)
Brandkår och "Till skydd mot vådeld inom Sandvikens Jernverks Aktiebolags verkstäder och bostadsområden..." och räddningstjänsten/brandkåren övergick i offentlig drift, då till Sandvikens stad, så sent som 1 april 1962.
Brandordning och brandkårsreglemente (pdf, 8.5 MB)
Samrealskolebyggnaden vid Murgårdsområdet och här ses invigningsprogram, rektor Martin Rehnbergers tal och ett kantat framfört av lärare och elever vid skolan den 10 januari 1937.
Invigning av nya Samrealskolebyggnaden, 1937 (pdf, 1.7 MB)
Artikel ur Tidning för Sveriges läroverk, nr 3 1937 (pdf, 2.2 MB)
Sandvikens järnverk firade 1937 75-årsjubileum och i detta reportage uppmärksammar tidningen Idun Sigrid Göransson i Sandviken.
Idun, 1937 om Sandvikens fröken Sigrid (pdf, 6.5 MB)
Utredning rörande eventuell sammanslagning av Sandvikens köping och Högbo socken 1938
Utredning om sammanslagning 1938 (pdf, 6.3 MB)
Nu är det jul igen - i Sandviken: En artikel där bl.a. Sandvikens "fröken Sigrid", Sigrid Göransson, berättar julminnen.
Idun julnummer 1938 (pdf, 4.1 MB)
Svenska Folkskolan firade 100-årsjubileum 1942 och det firades i Sandviken med en jubileumsfest på Jernvallen. Liksom på andra orter var det företaget som stod för många samhällsfunktioner och skolan i Sandvikens brukssamhälle var inget undantag. Sandvikens jernverks AB använde först en av dem inköpt bondgård till skola. Det var den s.k. Lass-Ollasgården som en följd av laga skiftet i Västanbyn 1848 blev utflyttat till byns utmarker invid Sandviken av Storsjön.
I detta häfte ges en kortfattad historik med de viktigaste händelserna i Sandvikens skolor inom det gamla bruksområdet alltifrån 1860-talets första skola i Lass-Ollas, vidare det första egentliga skolhuset 1873 invid Bredkanalen, nu Dal-Britas damm, så kom de båda Hyttgatsskolorna 1883 respektive 1896, goss- och flickslöjden hade egna lokaler och gymnastikhuset tillkom 1905. Sandvikens bruksområde utgjorde ett eget distrikt och järnverket ansvarade för undervisningen t.o.m. 1908 och därefter drevs folkskoleundervisningen i offentlig regi.
Folkskolan 100 år, 1942 (pdf, 2.1 MB)
Sandvikens stad bildades 1 januari 1943 och dagen innan på nyårsaftonen spelades på Valhalla "Krönikespelet om Sandviken" som anordnades av Sandvikens stadsbildningskommitté i samarbete med Sandvikens kommunala bildningsutskott.
Krönikespelet om Sandviken, häfte (pdf, 2.5 MB)
Krönikespelet om Sandviken, minnesbok (pdf, 9.7 MB)
Ett bildreportage från Sandviken 1943 samma år som Sandviken blev stad. Denna skrift utgiven av Sandvikens Jernverks AB handlar om företaget och samhället omkring detta i Sandviken.
Bildreportage från Sandviken (pdf, 1.4 MB)
Undersökning av individuell livsmedelskonsumtion i arbetarehushåll vid Sandvikens järnverk år 1944. Författad av Carin Boalt och Yngve Zetterman och utgiven av Industriens utredningsinstitut, Stockholm 1946.
Livsmedelskonsumtion 1944 (pdf, 5.9 MB)
En undersökning av stadens befolkningsutveckling, bostadsförhållanden och framtida bostadsbehov under åren 1940-1960. På uppdrag av Sandvikens Stads Bostadskommitté
utförd av Svenska Riksbyggen. 1945
Sandviken planerar sin bostadsförsörjning (pdf, 3.9 MB)
Stadsingenjören Thure Lydig i Sandviken i Sandviken höll ett föredrag om Sandvikens utveckling vid Svenska Kommunal-Tekniska Föreningens årskongress 1946.
Expert inom det kommunaltekniska området låter stadsingenjören historien börja 1862 och han avhandlar kortfattat gatunätet, bebyggelsen, vattenförsörjningen och avloppsfrågan m.m.
En orientering om Sandviken, 1946 (pdf, 2 MB)
Utgiven av S Cedergren och E Söderlund och den upptar kort historik, gatuförteckning, parker och planteringar, torg och öppna platser, officiella institutioner m.m. samt adresskarta över staden.
Vägvisare över Sandviken, 1946 (pdf, 7.1 MB)
Broschyr utgiven av Sandvikens Jernverks AB 1947 samt denna upplaga år 1951.
Under efterkrigstiden var det stundtals brist på arbetskraft och det gällde det att vara en attraktiv arbetsgivare och då försökte man locka med goda fritidsaktiviteter och en väl fungerande samhällsservice och vid denna tid i mitten av 1900-talet hade samhället främst kommunen och landstinget övertagit en stor del av de samhällsuppgifter som företaget tidigare skötte.
Inledning (pdf, 2 MB)
Hemmen (pdf, 3.8 MB)
Fritid och kulturliv (pdf, 1.7 MB)
Idrott och friluftsliv (pdf, 2.9 MB)
Officiella institutioner och välfärdsinrättningar (pdf, 2.9 MB)
Skolor (pdf, 1.1 MB)
I tidskriften "Norrland ger", årgång 2 1951, tecknar borgmästare K. E. Nygren sin bild av Sandviken: Stålstaden.
Sandvik Coromant bergborrar låter göra reklam för sig och den internationellt erkända "Swedish Method". Den lanserarades av Atlas Diesel med lätta borrmaskiner och Sandvik Coromants bergborrar.
Norrland ger, 1951 (pdf, 2.4 MB)
Turistbroschyr över Sandviken 1953 med illustrationer av konstnären Manne Östlund.
Turistbroschyr Sandviken från 1953 (pdf, 5.4 MB)
Det första kommunala daghemmet i Sandviken öppnades invid Hyttgatsbron söder om Kanalen som rinner genom Sandviken. Daghemmet Malmgården inrymde även Sandvikens konsthall från 1955 till det att Sandvikens Konsthall öppnades 1972 invid Folkets Hus som invigdes 1974.
Beställare: Sandvikens stad
Ritningar och foto: Gösta Åbergh, arkitekt SAR
Ritningar och beskrivning (pdf, 2.3 MB)
Lasarettet i Sandviken har även det ett förflutet i Sandvikens järnverk. Företaget stod för sjukvården i samhället via Sandvikens sjukstuga som var i drift till 1957.
Staden gillade detta, tog tillfället i akt att fira med en större middag och på menyn trycktes inte bara statistiska uppgifter om Sandviken utan även med det allra senaste från Allsvenskan!
Invigningsmiddag lasarettet (pdf, 208.4 kB)
Anders Söderman föddes i Bergvik Hälsingland 1873 och han flyttade 1907 till Sandviken och öppnade då egen byggnadsfirma. Efter grundarens frånfälle 1947 bildades trädde fyra söner in i ledningen för firman som 1956 blev Söderman & Söner AB. Detta byggföretag har kommit att förknippas med Ralph Erskines arkitektur i Sandvikens kommun både i Hammarby från 1947 och i Sandvikens tätort från 1962.
Söderman & Söner AB, 1957 (pdf, 8.7 MB)
Turistbroschyr om Högbo bruk som Gästriklands sommarparadis 300 år efter privilegiebrevet för Högbo bruk år 1659.
Turistbroschyr Högbo Bruk 1959 (pdf, 1.3 MB)
Författaren till denna skrift K. E. Nygren, kommunalborgmästare i Sandviken, var även VD för Högbo bruks AB vilket förvärvades av Sandvikens stad 1945.
Broschyr Högbo Gamla Herrgård (pdf, 2.9 MB)
Sandvikens stad gav 1959 ut denna turistbroschyr där man vill lyfta fram det moderna Sandviken.
Turistbroschyr 1959 (pdf, 4.4 MB)
Ur årsskriften "Från Gästrikland" 1960. Carl Björk som var lokalredaktör på Arbetarbladet i Sandviken tecknar här bilden av samhällets framväxt alltifrån början 1862.
Från ödemark till industristad (pdf, 7.8 MB)
Anders Diös föddes i Våmhus i Dalarna 1891 och han bildade Byggnadsfirman Anders Diös i Sala 1921 och verksamheten flyttade 1928 till Uppsala. Byggnadsverksamheten i Sandviken började 1948 då Diös uppförde en kontorsbyggnad på Åsgatan 1 åt Sandvikens järnverk. Under 1950- och 1960-talen byggde Diös på uppdrag av järnverket, staden, landstinget och de lät även uppföra affärs- och flerbostadshus i centrum samt byggde villor och radhus i Lassas hage.
Här redovisas byggverksamheten i Sandviken i två skrifter författade av Carl Björk. Det är främst "Anders Diös bygger i Sandviken" med underrubriken "Från jordkula till höghus" som redovisar byggenskap de t.o.m. år 1959. En kortare uppföljning finns i en skrift som ägnades de orter som sorterade under Diös kontor i Gävle: "Anders Diös bygger i Gävle, Sandviken, Söderhamn, Söderfors, Hofors, Hallstavik, Karlholm."
Anders Diös bygger i Sandviken, 1959, s. 1-33 (pdf, 8.3 MB)
Anders Diös bygger i Sandviken, 1959, s. 34-51 (pdf, 5.2 MB)
Anders Diös Bygger... 1961 (pdf, 4.2 MB)
Sandvikens stads yrkesskola var en statsunderstödd kommunal yrkesskola. Här ses ett prospekt om undervisningen 1961. Yrkesskolan var i första hand avsedd för elever från Sandviken och närliggande kommuner, men till Restaurangskolan, Tekniska skolan och yrkeskurserna var det även riksintagning. Yrkesskolorna var 1961 indelade i husmodersskola, restaurangskola, handelsskola och teknisk skola.
Sandvikens stads yrkesskola (pdf, 3.3 MB)
Adresskarta över Sandviken 1962 och detta år bildades det kommunala bostadsbolaget Sandvikenhus, då som allmännyttig bostadsstiftelse. Brandkåren övergick den 1 aprill 1962 i kommunal regi efter att den tjänsten tidigare erhölls från järnverket.
Adresskarta 1962 (pdf, 1.5 MB)
under ledning av Börje Källgren Sandviken.
Skolornas musikkårer (pdf, 1.1 MB)
Broschyren "Skolor och utbildningsvägar i Sandviken" trycktes 1964 och läsåret 1963/64 började en succesiv avveckling av folkskolan och nya grundskolan som då omfattade årskurserna 1-5. Samtliga elever i Sandvikens stad erbjöds fria skolmåltider sedan Centralköket vid Murgårdsskolan tillkommit.
Utöver stadens skolor och Högre allmänna läroverket i Sandviken ges beskrivningar för Sandvikens stads yrkesskola och landstingets skolor som var Sandvikens särskola och Centrala verkstadsskolan. Överstyrelsen för yrkesutbildning anordnades kurser för vissa yrkeskategorier. Industriskolan startades av järnverket 1943. Bland studieförbunden var det främst inom ABF:s och TBV:s lokalavdelningar som fritidsstudier anordnades och TBV anordnade även realskole- och gymnasiekurser.
Skolor och utbildningsvägar 1964 (pdf, 3.1 MB)
Text: signaturen "Betula" d.v.s. Carl Björk.
Teckningar: Hans Lindblad.
Informationsbroschyr 1965 (pdf, 7.1 MB)
Informationsskrift om Sandvikens stadsförvaltning, 1968
Sandvikens stadsförvaltning (pdf, 5.3 MB)
Vuxenutbildningen i Sandviken bedrevs från början 1968 vid gymnasieskolan i Sandviken.
Vuxenutbildningen i Sandviken, 1968 (pdf, 1 MB)
Skildring om kanalen genom Sandviken från grävningen 1862 till vändningen under slutet av 1960-talet publicerad i årsskriften "Från Gästrikland" 1968. Kanalens vatten rann förr i nord-sydlig riktning från Jädraån mot Storsjön men efter drygt 100 år vändes vattenflödet i Kanalen. Författaren Yngve Terenis var chef vid Byggnadsavdelningen i Sandvikens Jernverks AB.
Från Gästrikland. Om kanalen (pdf, 2.6 MB)
Lågstadieläraren folkskolläraren Magda Wallin skrev 1969 en hembygdsbok för klass 3 i grundskolan i Sandvikens stad.
Efter kommunsammanläggningen 1971 fanns behov av en ny upplaga av hembygdsboken och Sandviken min hembygd, 1974 utvidgades till att omfatta hela Sandvikens kommun. Då tillkom utöver Magda Wallin som författare även bidrag från Tord Andersson, Anna-Britt Axelsson, Bengt Hellman, Joel Järbing, Elisabeth Sandberg, Karin Sundelius och Ingemar Svensson
Sandviken min hembygd, 1969 (pdf, 6.3 MB)
Sandviken min hembygd, 1974 (pdf, 13.1 MB)
Om Högbo bruks tillkomst av Göransson-Magnussonättlingen Margit Hellgren, dotter till Elisabeth och Tord Magnusson.
Om Högbo bruks tillkomst, 1969 (pdf, 3 MB)
Sandvikens kommun bildades 1 januari 1971 genom sammanläggning av Sandvikens stad, Järbo kommun, Ovansjö kommun, Storviks köping, Årsunda kommun och Österfärnebo kommun.
Informationsfolder, 1970 (pdf, 2.3 MB)
Högbo Bruk. Kultur och rekreation
Kommunalrådet Gösta Sandin tecknar en bild av Högbo bruk, illustrerad med teckningar av Eigil Thorell.
Översiktligt beskrivs bruket alltifrån 1600-talet, stadens köp 1945 och restaueringen av bruket samt kommunala satsningar för kultur och rekreation.
Historielärarnas förenings årsskrift (pdf, 1.5 MB)
Sandvikens första kommunala badhus invigdes 1976 och det kom att kallas Parkbadet efter dess placering invid den nyanlagda stadsparken i Sandviken och det brann 1991.
Det första varmbadhuset i Sandviken byggdes av järnverket och invigdes 1897.
Sandvikens badhus, 1977 (pdf, 839.8 kB)
Elvert Eriksson med "Elvert:s bildarkiv" gav på eget förlag 1978-1979 ut ett arbete i tre delar: Storgatan i Sandviken.
Storgatan i Sandviken, del 1 (pdf, 5.4 MB)
Storgatan i Sandviken, del 2 (pdf, 9 MB)
Storgatan i Sandviken, del 3a (pdf, 8 MB)
Storgatan i Sandviken, del 3b (pdf, 10.2 MB)
Hantverkare och småindustri i Sandviken, artikel av Elvert Eriksson i årsskriften "Från Gästrikland" 1979. Här står att läsa om bl.a. bagare, fältskärens rakstuga, sadelmakare, handskfabrikör, Sandvikens Dissousgas AB (AGA), rakbladsfabriken AB Svensk Rakklinga (senare Swing) och Elektro-Montage AB samt Sandvikens näst största industri under många år See Fabriks AB verksamt 1895-1960, Västra Verken inom Sandviks industriområde.
Hantverkare och småindustri (pdf, 5.9 MB)
Planer på gågator fanns det i Sandviken redan på 1960-talet och planerna kom att förverkligas först i början av 1980-talet och invigning skedde 1984 när hela gågatusystemet Hyttgatan-Köpmangatan var utbyggt.
Domusvaruhuset som senare byggts om till en centrumgalleria invigdes 1982.
Sandvikens centrum 1982 (pdf, 844 kB)
Sandvikens centrum 1983 (pdf, 1.3 MB)
Stefan Petrinis magisteruppsats som beskriver och analyserar biblioteksutvecklingen i Sandviken. Undersökningsperioden inleds 1865, i och med det första dokumenterade biblioteket, och avslutas 1945, fyra år efter kommunaliseringen av ortens bibliotek.
Biblioteksutvecklingen i Sandviken (pdf, 315 kB)
Föreningslivet i Sandviken
Skrift om Kooperativa Mjölkföreningen "Ceres"
Kooperativa mjölkföreningen (pdf, 7.8 MB)
Jubileumsskrift från Sandvikens kooperativa kvinnogilles 50 års jubileum 1957
Sandvikens kooperativa kvinnogille (pdf, 6.2 MB)
Här står att läsa om Högbo handelsaktiebolag, Grundbo handelsaktiebolag, Sandvikens hyttarbetares varuförmedling, Sandvikens kooperativa handelsförening m.fl. kooperativa föreningar alltifrån 1883, samt Förenade handelsaktiebolaget och Sandvikens konsumentförening.
Konsumentkooperationen, 1935 (pdf, 4.4 MB)
Informationsskrift från Sandvikens konsumentförening (pdf, 4 MB)
Litterära Sällskapet i Sandviken var verksamt från 1905-1922 och ett avslutande sammanträde hölls 1932.
Jultidning från 1906 har rättelser och korrigeringar av F. V. Samuelsson år 1910.
Litterära sällskapets jultidning, del 1 (pdf, 11.5 MB)
Litterära sällskapets jultidning, del 2 (pdf, 14.6 MB)
Sandvikens Idrottsplats byggdes 1921-1924 och blev senare känd som "Norra IP" efter tillkomsten av idrottsanläggningen Jernvallen.
Invigningsprogram 1924 (pdf, 1.6 MB)
Jernvallen drevs av den ekonomiska föreningen Idrottens främjande u.p.a. vilken bildades 1936 och Sandvikens Jernverks AB var huvudägare. För en symbolisk krona blev Sandvikens stad 1960 ägare till Jernvallen, Norra Idrottsplatsen, Hedåsbadet och Sörtuttsbadet.
Broschyr 1946 samt kompletteringar 1955 (pdf, 3.9 MB)
Historik över Sandvikens Kontoristförenings första tio år. År 1925-1926 färdigställde kontoristföreningen ett semesterhem vid Storsjön i Årsunda på lägenheten Solstrand i Lunds by. Idag är det mer känt som Sjösunda vid Strandbaden.
Historik, Sandvikens kontoristförening, 1926 (pdf, 1.3 MB)
I början av 1939 bildades Sandvikens luftskyddsförening som en del inom civilförsvaret och här ses stadbokhållare I. Brandt minnesanteckningar i samband med tioårsjubileet 1949.
Sandvikens luftskyddsförening och civilförsvaret, 1949 (pdf, 3.8 MB)
Hemvärnets förutsättningar och uppkomst, Hur Sandvikens hemvärn grundades, Tio år med Sandvikens hemvärn, Jublileumsfesten på Valhalla
Sandvikens hemvärn 1940-1950 sid 1-20 (pdf, 3.8 MB)
Sandvikens hemvärn 1940-1950 sid 21-42 (pdf, 4.5 MB)
Sandvikens hemvärn 1940-1950 sid 43- (pdf, 5.4 MB)
ABF firar 100 år nationellt 2012 och de har varit verksamma i Sandviken sedan 1914.
Historiken till 50-årsjubileet är sammanställd av Ingvar Sundberg.
ABF Sandviken historieskrift (pdf, 9.5 MB)
Tidningen Ärkestiftet utgives genom ärkestiftets ungdomsråd. Sommaren 1932 utgavs ett nummer om Sandviken.
Sandviken - Sommarmötesnummer av tidningen Ärkestiftet 1932 (pdf, 9.4 MB)
Sandvikens järnverk
Sandviken på Stockholmsutställningen, häfte (pdf, 3.1 MB)
Utställningen i stockholm, bok (pdf, 5.5 MB)
Kortfattad beskrivning över Sandvikens Jernverks AB, 1924
Sandvikens Jernverk AB, 1924 (pdf, 2.2 MB)
Vad är Sandviken? Det försöker bruksdisponenten K.F. Göransson besvara i denna rikt illusterade skrift. Visar järnverkets olika verksamhetsområdet i Sandviken och tjänstemanna- och arbetarebostäderbostäder samt egna hem, vidare Valhalla, badhuset, tvättinrättningen, tvättinrättningen och Sandvikens Idrottsplats (senare Norra Idrottsplatsen).
Sandvikens Jernverk AB - bilder, 1924 (pdf, 12.4 MB)
I häftet ingår ett antal kolorerade bilder som visar anläggningar i järnverket. Företaget hade ännu ett stort direkt engagemang i samhällsinrättningar såsom bad, sjukhus och en idrottsplats. Sandvikens köping 1927 hade ännu inte tillräckliga resuser och företagsandan i järnverket var ännu starkt patriarkaliskt med stort samhällsengagemang.
Sandvikens järnverk, 1930 (pdf, 7.3 MB)
Historik samt beskrivning av tillverkningen
Broschyr från Sandvikens Järnverk, 1938 (pdf, 5.1 MB)
Broschyr från Sandvikens Järnverk, 1954 (pdf, 6.6 MB)
SEEFAB - See Fabriks Aktiebolag
En minnesskrift till femtioårsjubileet. See Fabriks Aktiebolag Sandviken.
See Fabriks AB eller SEEFAB hade vid 50-årsjubileet ca 700 anställda och var Sandvikens näst största industriföretag.
Seefab 1895-1945 (pdf, 7.9 MB)
Järbo
Artikel om Järbo, 1910 (pdf, 1.7 MB)
Utgivare: Järbo SLU-avdelning.
Med annonssidor för Järbo med omnejd.
Hembygden 1944 (pdf, 10.5 MB)
Skrift om tillverkningen i Järbo
Aktiebolaget Gestriklands Yllefabrik 1956 (pdf, 908.6 kB)
Järbo kommun firade 100-årsjubileum 1963 med en utställning om bygdens handel, industri och hantverk.
Text: En kort järbohistorik av Joel Järbing.
Teckningar: Eigil Thorell.
Järbo kommun 1963 (pdf, 4.6 MB)
Järbo turistbroschyr 1970 med serviceställen och karta.
Turistbroschyr Järbo (pdf, 1 MB)
Reklambroschyr om Gestriklands Yllefabrik AB i Järbo
Gestriklands Yllefabrik, reklambroschyr (pdf, 4.1 MB)
Ovansjö
Gefle-Postens jultidning 1910, Storvik Ovansjö (pdf, 4.4 MB)
Ovansjö sparbank hade ännu 1961 huvudkontor i sparbankshuset i gamla tingshuset i Ovansjö centralt i Kungsgårdens samhälle med filialkontor i Sandviken, Hammarby, Storvik, Åshammar och Järbo.
Ovansjö sparbank 1961 (pdf, 4.1 MB)
En beskrivning över stationssamhället Storvik utgiven med bidrag från kommunalfullmäktige i Storviks köping skriven av Dawid Sandberg.
Storviks köping, 1875-1955, del 1 (pdf, 9.1 MB)
Storviks köping, 1875-1955, del 2 (pdf, 10.4 MB)
Kommunhistorik inför kommunsammanläggningen 1971 då Sandvikens kommun bildades.
Text: Edvard Jansson
Teckningar: Ola Persson
Storviks köping 1924-1970 (pdf, 6.3 MB)
Historik och uppgifter sammanställda till Ovansjö hemmets invigning 26 september 1970.
Historik (pdf, 3.1 MB)
Inbjudningskort till invigningen (pdf, 101.2 kB)
Utgiven med anledninga av Ovansjö kommuns upphörande den 31 december 1970
Ovansjö kommuns slutvinjettskrift, del 1 (pdf, 8.3 MB)
Ovansjö kommuns slutvinjettskrift, del 2 (pdf, 10.5 MB)
Årsunda
Årsunda kommun var självständig 1863-1970, dessförinnan egen församling eller socken åtminstone sedan 1500-talet. Under medeltiden var Årsunda annexförsamling till Ovansjö.
Historik sammanställd av Anders Käller i Hedesunda med ledning av sockenstämmoprotokoll, kommunalstämmo- och kommunalfullmäktigeprotokoll. Kommunalkamrern i Årsunda, Bror Jonasson, har skrivit avsnittet om plan- och byggnadsutveckling.
Årsunda kommuns historik (pdf, 13.4 MB)
Österfärnebo
Efter järnbrukstiden på Gysinge bruk var det vid flera tillfällen pensionat på herrgården, här en reklambroschyr från ca 1930.
Gysinge herrgårdspensionat (pdf, 795.6 kB)
Österfärnebo del 1 (pdf, 12.1 MB)
Sockenstämmoprotokoll 1721-1850
Österfärnebo del 2 (pdf, 4.7 MB)
Kyrkostämmoprotokoll
Österfärnebo del 3 (pdf, 6.2 MB)
Ur kommunalstämmo- och kommunalnämnds protokoll
Historik av okänd författare.
Österfärnebo folkbibliotek, 1862-1962 (pdf, 481.4 kB)